Vad kostar egentligen en högskoleutbildning i Sverige 2025?
Att påbörja en högskoleutbildning är en stor investering, inte bara i tid och engagemang, utan också ekonomiskt. Även om själva undervisningen i Sverige är avgiftsfri för de flesta, finns det andra kostnader som påverkar studentlivet. Denna artikel utforskar de olika utgifter som kan uppstå under en högskoleutbildning och ger en realistisk bild av den totala kostnaden. Vi belyser även hur kostnaderna för att driva landets universitet och högskolor ökar, vilket understryker vikten av en hållbar finansiering, även om det inte direkt påverkar studenternas avgifter.
Avgiftsfri utbildning – men inte kostnadsfri
Sverige är känt för sin avgiftsfria högre utbildning för svenska och EU/EES-medborgare. Det stämmer att du som student inte betalar terminsavgifter direkt till universitetet om du kommer från dessa länder. Men levnadskostnader och andra utgifter i samband med studierna tillkommer. Dessa kostnader ska vi nu granska närmare.
Levnadskostnader och finansiering
Den största utgiften för de flesta studenter är levnadskostnaderna. Boende, mat, kurslitteratur, kläder, nöjen och resor – allt detta kostar. Enligt Centrala studiestödsnämndens (CSN) rapport från december 2024 lägger studenter i genomsnitt 36 procent av sina inkomster på boende och 20 procent på livsmedel. Dessa kostnader kan variera beroende på studieort, där studentboenden i Stockholm generellt är dyrare än i andra delar av landet. För att få en djupare inblick i studentekonomi, besök gärna Uppsala universitets sida om studentekonomi.
Studiemedel från CSN
För att finansiera studier och levnadskostnader vänder sig många till CSN. Studiemedlet består av både bidrag och lån. För 2025 är bidragsdelen 3 375 kronor per vecka vid heltidsstudier, och utöver detta kan du ansöka om lån. Räntan på studielånet för 2025 är fastställd till 1,981 procent. Det är dock viktigt att komma ihåg att studiemedlet inte alltid täcker alla kostnader, speciellt för äldre studenter som ofta har högre levnadsutgifter. Mer information om studiemedel och hur du ansöker hittar du på CSN:s webbplats.
Olika typer av CSN-stöd
CSN erbjuder flera typer av stöd. Utöver grundbidraget och lånet finns tilläggsbidrag för studenter med barn. Merkostnadslån kan täcka extra utgifter, som resor vid distansstudier eller kostnader för dubbelt boende. Studenter som fyllt 25 år kan, under vissa förutsättningar, även ansöka om tilläggslån. CSN har detaljerad information.
Arbete vid sidan av studierna
Många studenter väljer att arbeta extra för att få ekonomin att gå ihop. CSN:s rapport från 2024 visar att cirka 40 procent av studenterna med studiemedel jobbar extra, och denna siffra är högre bland äldre studenter. Att kombinera studier med arbete kan vara krävande men ofta nödvändigt.
Stipendier
Utöver studiemedel från CSN finns det andra finansieringsmöjligheter att utforska, såsom stipendier. Många organisationer, stiftelser och lärosäten erbjuder stipendier som kan sökas baserat på olika kriterier, såsom studieresultat, ämnesinriktning eller personlig bakgrund. Att söka stipendier kan vara ett värdefullt komplement till studiemedlet och minska behovet av lån eller extraarbete.
Dolda kostnader under utbildningen
Utöver de grundläggande levnadskostnaderna finns det dolda kostnader som kan variera beroende på utbildning och lärosäte.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Studenter på program som lärar-, sjuksköterske- och läkarprogrammen har obligatorisk VFU, det vill säga praktikperioder på arbetsplatser. Dessa praktikperioder kan vara förlagda på annan ort än studieorten, vilket kan medföra kostnader för resor och boende. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har påtalat att dessa kostnader kan bli betungande och i värsta fall leda till att studenter avbryter sina studier. Enligt SFS kan studenter behöva betala uppemot 24 000 kronor ur egen ficka för VFU-relaterade utgifter, och många får inte full ersättning. Läs mer om detta i SFS rapport.
Material, avgifter och kurslitteratur
Inom vissa utbildningar, särskilt konstnärliga och praktiska, kan kostnader för material tillkomma. Universitet och högskolor kan också ta ut avgifter för exempelvis utskrifter, kopior, digitala lagringsmedier och depositionsavgifter. Kurslitteratur är en annan utgift som studenter oftast står för själva. Det är en god idé att undersöka möjligheten att köpa begagnad kurslitteratur eller låna böcker på biblioteket för att hålla nere kostnaderna. Även om grundprincipen är kostnadsfria utbildningar, är det viktigt att vara medveten om dessa tillkommande kostnader.
Skillnader mellan olika utbildningar
Kostnaderna kan variera kraftigt beroende på utbildning. Program med laborationer, fältarbete eller VFU tenderar att medföra högre kostnader än teoretiska utbildningar. Läkarprogrammet, med sina VFU-perioder, kan innebära högre resekostnader än många humanistiska utbildningar. Teknisk utbildning kan kräva inköp av specifik utrustning eller programvara.
Kostnader för studenter utanför EU/EES
För studenter som är medborgare i länder utanför EU/EES och Schweiz ser situationen annorlunda ut. De betalar i regel både anmälnings- och studieavgift. Anmälningsavgiften betalas i samband med ansökan via Antagning.se. Studieavgiften betalas direkt till det universitet eller den högskola där studenten blir antagen. Storleken på studieavgifterna varierar mellan lärosäten och program. Det finns dock undantag från dessa avgifter, exempelvis för de som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Mer information om detta finns på Antagning.se.
Studieavgifternas storlek
Det är viktigt att komma ihåg att studieavgifterna för studenter utanför EU/EES kan vara betydande. De fastställs av varje enskilt lärosäte och kan variera stort. Kontakta det universitet eller den högskola du är intresserad av, eller besök deras webbplats, för exakta uppgifter om studieavgifter. En äldre artikel från Universitetsläraren ger en viss inblick i hur dessa avgifter kan se ut och hur de beräknas, men det är viktigt att kontrollera aktuell information direkt från lärosätet.
Planering och budget
En realistisk bild av kostnaderna är avgörande för en hållbar studentekonomi. Genom att planera, budgetera och känna till de stöd som finns, kan du skapa en tryggare ekonomisk situation och fokusera på studierna. Var medveten om att inflation och andra ekonomiska faktorer kan påverka kostnaderna över tid.
Sammanfattning och tips
- Gör en detaljerad budget innan terminsstart. Inkludera både förväntade och oförutsedda utgifter.
- Undersök möjligheterna till extrajobb och stipendier.
- Ansök om alla relevanta bidrag och lån från CSN i god tid.
- Var beredd på dolda kostnader som VFU, material och avgifter, och undersök vad som gäller för just din utbildning.
- Om du är student utanför EU/EES: Undersök noga vilka studieavgifter som gäller och vilka undantag som finns.
- Kom ihåg att information om CSN-belopp och räntor kan ändras. Håll dig uppdaterad via CSN:s webbplats.
- Lycka till med dina studier och din studentekonomi!
